torsdag 22 juni 2017

Det er dejligt!

Först tänkte jag kanske ha "Raaaaap" som rubrik, men sen tänkte jag att det måhända låter lite ohyfsat och ohyfsad, det vill man ju inte vara. Men träffande, det hade det varit när man som maken och jag tillbringat några dagar i vårt västra broderland.

Danmark, alltså. De låter lite roliga när de pratar och jag har lite svårt att förstå det där med "en bajer" men annars är det så gulligt och pittoreskt och somrigt och vackert att man blir rent mjuk i knäna. Också har de mat. Mycket mat!

Vi ville bo på ett gulligt och rart litet hotell. Vi ville äta god mat. Vi ville dricka goda viner. Vad gör man då? Jo då kör man till Prästö som ligger långt ner på Själland och bokar in sig på hotel Frederiksminde.

Prästö, det är sådär barnboksrart att man förväntar sig att se Madicken komma skuttandes längs gatan (fast då hade hon nog vrickat fötterna, för det var kullersten av kullrigaste slag).

Vi snavade raskt inom Rådhuset där vi satt ute i solen på den gamla fängelsegården och åt en förträfflig lunch och där den kombinerade kafé- och turistbyrådamen försåg oss med inte bara sill och sånt, utan även broschyrer och goda råd. Efter maten besökte vi sedan den lokala kyrkan för att få upp ångan i turistandet. Kyrkan var - tja kyrkolik är nog rätt ord. De hade roliga kalkmålningar får jag säga och det skulle finnas en fin vapensköld av Antoniterna (? här känner jag en viss osäkerhet komma smygandes, men jag förväntar mig att min egen korrekturläsare och petimeter, alias maken, kommer att rätta mig).






Men kalkmålningar i all ära, nu ville jag checka in på hotel Frederiksminde! Så det gjorde vi, och eftersom det låg alldeles bakom kyrkan var det inte långt. Hotellet var litet och gammaldags och rart med synnerligen knarriga sängar och knarriga golv. Och med en kök som fått en stjärna i Guide Michelin så vi såg med stor förväntan fram emot onsdagskvällen när vi bokat in oss på en niorättersmiddag.




När vi packat upp knarrade vi ut och traskade runt i den fantastiska högsommarvärme som slagit till. Sommar när det är som bäst!

Dan därpå, efter en utmärkt frukost, ville maken se på fler kyrkor och gamla hus, sa han. Jag, som är en medgörlig fru, sa "ållrejt" och placerade mig i bilen där jag raskt stickade lite fel på en strumpa, bara sådär. Medan jag stickade fel åkte vi till Nästved, som har en kyrka som vi inte gick in i, men däremot har de välbevarade Bodar som inhyser ett museum där man bl.a. kunde titta på en klänning med lysdioder och en bunke tekannor i design Kähler, som grundades just i Nästved. Lite för var smak, kan man säga. Sen traskade vi runt och beundrade Boderna från utsidan också när vi ändå höll på. Dessa är från slutet av 1400-talet (väl? maken, hilfe!) och inte vilket kattskit som helst.





Men vad är väl ett museum, när man kan gå på två? Här fanns ju ett museum till, i Helgeandshuset så vi ångade raskt dit. På vägen lyckades jag fotografera det gamla rådhuset (?), och det var ju himla bra, för rätt länge stod det en lastbil placerad framför, som höll på att sabba hela blogginlägget. Ingen känsla för historiens vingslag där inte!

Vi passade också på att titta på andra gamla hus, med skruvade skorstenar och allt. Inte vill man gå miste om något när man är turist! På museet i Helgeandshuset kunde man titta på gamla mojänger, ja ni vet, lite vikingamojänger och pilspetsar och sånt och det kan hända att jag liksom råkade ånga förbi det och fastnade vid hattarna i stället. Lätt hänt. Jag hittade också silhuettavlor med pompösa gubbar och stickande damer med fluffiga frisyrer. Man kanske skulle lägga sig till med lite mer fluff?





Sen tyckte jag det räckte med kultur och ville shoppa lite istället. Jag ville till exempel gå till Kählers för att titta på lite av deras gamla varor och kanske köpa mig en liten vas eller så. Nu är det så att jag har ny telefon och tänkte att det ska väl gå att ta oss dit med hjälp av den. Tja. Man kan säga att jag och kartor har ett hat/kärleksförhållande, jag är fascinerad av kartor! - men tyda dem? Nja. Och blandar det då in sig en modern telefon i ekvationen, ja då slutar det med att maken fick ta över. När jag muttrat färdig över värdelös teknik kom vi fram till Kählers och jag köpte mig en vas. Då blev jag glad igen.

Ännu gladare blev jag sedan efter en liten frokostplatte på en uteservering, då kände jag att livet lekte igen!

Tja, sen var det ju Gavnö. Slott, tavlor, kyrka (check!), rosor - en perfekt sysselsättning en solig eftermiddag i juni i Danmark. När vi satt där på en bänk i rosenträdgården tänkte jag ta en selfie, sånt är ju modernt och bra. - Ska du inte göra det med mobilen, sa maken som också ville visa sig modern. Men jag var lite putt på telefonen och tänkte att det går väl lika bra med en riktig kamera? Och ja, det gör det ju. När man väl ställt in den någorlunda.

Det fanns getter också, där på Gavnö. Små rara saker, så jag var ju tvungen att ta mig in och klappa dem lite. Maken tog några bilder, och jag kan väl inte påstå att jag tycker det är så smickrande på mig... så titta på getterna i stället!





 Tja, så ungefär var det de första dagarna i Danmark. Soligt, med kyrkor, rosor, getter och smörrebröd. Finemang, helt enkelt!

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.