torsdag 2 februari 2017

Geografiska intressen med vandalistiska inslag

Igår var vi hembjudna till Hjärtegrynet på kvällsmat. Hon är ett modernt barn, så hon delegerade själva matlagandet till sin pappa - som för övrigt levererade på bästa sätt -  men det övriga värdinneskapet tog hon på sig med stor ackuratess. Det skrattades. Det tuggades på måttband (mormor försökte sno åt sig att ta några mått för att sy med sin fina overlockmaskin, och medan Hjärtegrynet tuggade i ena änden gjorde mormor tappra försök att mäta med den andra. Vi får väl se hur resultatet blir), det spatserades omkring, det slängdes frikostigt med leksaker omkring sig och det vinkades.

Jag kan ju säga, apropå vinkningar, att det där småfjolliga, lite lätt avmätta vinkandet som kungligheter ägnar sig åt, det är bara blahablaha jämfört med de hjärtliga tvåarmsvinkningar Hjärtegrynet exekverar. Där kunde de ha något att lära sig, kungligheterna.

Loppan var också med. Loppan tycker att det är alldeles ohemult roligt med Hjärtegrynet, nu när hon kryper och går och kastar saker omkring sig. Frikostigt slängdes det med duplobitar och pusselbitar-med-knopp och vispar och...och...och... och det var svettigt göra för en mormor att hålla jämna takter med att se till att prylarna inte får alltför många tuggmärken av distinkt terrierkaraktär.

För några år sedan var Hjärtegrynets föräldrar på Madeira och därför hade de en liten fin inplastad karta över denna ö som ju ryktas vara grön och vacker och fin på alla sätt och vis. Kanske inte så mycket high life och klackarna-i-taket utan mer stillsamt vacker.

- Karta! sa både Hjärtegrynet och Loppan och det lyste i de fyra ögonen. (Två var, vill jag framhålla, det är inte så att de har ett överskott av ögon. Fast när jag tänker närmare efter vore det i mormors fall en himla fördel att ha ett par i nacken också).

Geografiska intressen ska man uppmuntra, det tycker jag som gillar kartor (fast jag är en geografisk idiot). Det visade sig dock att intresset var av mer handgriplig art, och det tuggades på Madeira. Det revs i Madeira. Det hades (? kan det heta så??) dragkamp om Madeira. Och, tja, Madeira is no more. Madeira har upplösts i små blöta vältuggade atomer. Det var mitt fel. Förlåt alla madeiraner.

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.