Måndagen inleddes på bästa sätt med en
full English breakfast på Johns - när man är på semester behöver man ju inte inleda dagarna med att sorgmodigt knapra på ett knäckebröd. Vi tog en promenad i byn och sedan ville vi upptäcka vad som fanns i grannskapet. Och vad fanns väl där om inte Tapely Park? Det tillhör inte National Trust utan är privatägt och man får inte komma in i huset men det finns en fin trädgård, en liten vemodig hundkyrkogård, glada grisar, vad mer kan man önska? Jo kanske lite highland cattle och även denna önskan uppfylldes!'
Vi överraskades av en liten brittisk regnskur när vi var där, men lägligt nog fanns det en liten, tja jag tror ordet var
toot där vi kunde skula undan de onödiga dropparna. Det tog inte lång stund och vi satt där och tittade på himlen som uppvisade klara indikationer på blått.
Enough blue to mend a parrott's trousers sa våra värdar och vi log och skakade på huvudet och fnissade inombords åt engelsmännen och deras märkliga uttryck. Ända tills vi insåg att det var vi som hörde märkligt, för det var nog för att laga
a pair of sailor's trousers (som ju var blå och vita). Jaha. Men det var roligare med papegojorna enades vi om, så så fick det bli.
Highland cattle i all ära - man ville ju utforska vidare! Vi åkte alltså ner till Instow, byn tvärs över estuaryn (märk hur obehärskat jag svänger mig med engelska fraser!) där vi, eftersom det var lågvatten, tog en promenad längs stranden som nu var bred och lång. Det var vi, en oherrans massa glada vovvar och en massa båtar på torra land. Alltså det där med ebb och flod, det är faktiskt himla fascinerande. En härlig och blåsig promenad var det!
Av så mycket frisk luft blir man ju hungrig - och vi hade nu varit flera dagar i England utan afternoon tea! Detta måste ju avhjälpas och det gjorde vi på Johns i Instow - den uppmärksamme inser nu att detta är en megakoncern med en affär/café i Appledore och en i Instow. Jojomen. Mycket trevligt ställe för övrigt som varmt rekommenderas om ni är i närheten.
Och det var då vi upptäckte det! Att te i England inte alltid är te! Maken beställde nämligen in lemon tea, eftersom han gillar citron. När han fick sin lilla kanna och hällde upp såg han lite tveksam ut och sa att "är det inte väldigt ljust"? Lemon tea är nämligen, enligt dessa britter med sina parrott's trousers, en
infusion och teblad har inget med saken att göra. Det är typ varmt vatten med citron utan te. Och varför det då kallas te, det fanns det inget svar som en icke-britt riktigt förstod. Dock gick detta afternoon tea inte av för hackor, och vi lyckades faktiskt inte klämma i oss alla finger sandwiches, scones och kakor, utan fick med oss en liten doggybag tillbaka till en kväll framför brasan. En doggybag utan dog kan man kalla det.
Fortsättning följer... (man klarar inte av Devon på några småfjuttiga inlägg)
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.